Ränteläget med Maria Ljungqvist

2019-09-09
Det har talats mycket om den inverterade avkastningskurvan den senaste tiden. Vi passade på att fråga vår egen ränteexpert, Maria Ljungqvist, som förvaltar Aktie-Ansvars Avkastningsfond. Varför är det så många som intresserar sig för den inverterade avkastningskurvan?

Till att börja med vill jag förklara vad som menas med en inverterad avkastningskurva. När man säger att den är ”inverterad” menar man att lutningen är negativ. En negativ lutning har man om obligationer med längre löptid har en lägre ränta än obligationer med kortare löptid. Det finns ett stort intresse för lutningen på olika staters avkastningskurvor då det finns olika mönster historiskt som kan tänkas upprepa sig. Det finns en uppfattning att lutningen på avkastningskurvan signalerar någonting avseende konjunkturen, inflationen och penningpolitiken framöver. Därför är placerare inom alla möjliga tillgångsslag intresserade av avkastningskurvan och kurvans lutning.


Hur påverkar en inverterad avkastningskurva aktie och räntemarknaden?
Den påverkar egentligen inte räntemarknaden alls för avkastningskurvan ÄR ju räntemarknaden. Avkastningskurvan reflekterar ju en viss prissättning i räntemarknaden. Däremot är investerare i andra tillgångsslag så som aktier väldigt intresserade av denna prissättning. En negativ lutning på avkastningskurvan förknippas med att sämre tider befaras vara i antågande. Det har alltså ännu inte inträffat utan handlar om framtiden. Det är därför de sämre tiderna prissätts i de längre löptiderna och inte i de kortare. Vid sämre tider förväntas inflationen bli lägre och centralbankerna sänka sina styrräntor. Förväntningar av det slaget trycker ned räntan på de längre obligationerna.

När aktieinvesterarna ser att räntemarknaden ligger prissatt på detta sätt drar man öronen åt sig. Lägre framtida tillväxt är inget som bådar gott för kommande vinstutveckling. Om avkastningskurvan tvärt om är uppåtlutande drar man den omvända slutsatsen. Dock har det visat sig att när avkastningskurvan har negativ lutning såsom nu så kan aktiemarknaden fortsätta att utvecklas bra ännu en tid även om utvecklingen är slagigare och osäkerheten större. Det kan alltså dröja innan det negativa klimatet tar överhanden på aktiemarknaden och ännu längre innan lågkonjunkturen så småningom kommer.

En osäkerhetsfaktor i allt detta är också om man kan göra samma tolkning som man gjort förr angående avkastningskurvan nu när så många centralbanker köpt så mycket statspapper och eventuellt är på gång att köpa mer. Dessa aktörer är mindre priskänsliga än andra marknadsaktörer då de drivs av andra mål och syften. Å andra sidan kunde man innan Lehman-kraschen säga detta om den kinesiska centralbanken som då köpte stora volymer amerikanska statspapper som en konsekvens av sin valutaregim. Den gången följdes ju en inverterad avkastningskurva ändå av en rejäl konjunkturnedgång.


Hur ser du på ränteläget just nu, hur ska man resonera när räntorna är så pass låga?
Den känns märkligt att ha sett den tyska avkastningskurvan ända ut till 30 år ligga på negativa räntenivåer. Det är inget som jag trodde var möjligt när jag var nybakad civilekonom i början av 90-talet och svenska 10-åriga statsobligationsräntor då låg en bra bit över 10 %. Även realräntan var hög då. Nu är både reala och nominella 10-årsräntan negativ. Det finns ju flera förklaringar till den låga räntan vi ser, men det var ändå svårt att förutse det här. Särskilt svårförutsedd var kombinationen med så låga räntor och en så pass glad börs. Hade man bara fått titta på ränteutvecklingen de senast åren hade man ju gissat att vi var i en ekonomisk depression och att börsen skulle gått ner i källaren och stannat där, men så är det inte. Med risk för att upprepa något som sagts länge, och som dessutom inte besannats, är jag ändå benägen att säga att räntorna kommer att stiga så småningom. Då tror jag att det är bra att man ser över sitt räntesparande.


Traditionella räntefonder med långa stats- och bostadsobligationer har gått mycket bra i år när marknadsräntorna fallit, men jag har svårt att se att det ska kunna fortsätta nu när räntorna redan är så låga. När marknadsräntorna faller går långa obligationer bra på grund av att de har fasta kuponger, men när marknadsräntorna stiger sker det omvända. Det är bra att ha detta med sig. Som alternativ till dessa fonder finns räntefonder som placerar i floating rate notes utgivna av företag.  Det är obligationer där kupongerna sätts om varje kvartal och då justeras utifrån förändringen i Stibor. Detta gör att effekten av ett stigande ränteläge blir mer gynnsamt än vad som är fallet med en vanlig fastkupongsobligation. Eftersom det samtidigt handlar om investeringar i obligationer utgivna av företag och inte av stater får man dessutom ett räntepåslag för kreditrisken som kan ge litet extra klirr i kassan hos spararen.

Viktigt att ha med sig om man investerar i dessa fonder är dock att marknaden hela tiden prissätter företagens risk för konkurs eller betalningsinställelse. En sämre konjunktur kan alltså innebära att investerarna ser till att kurserna på dessa floating rate notes justeras för att ta höjd för denna risk, vilket påverkar fonden negativt. I värsta fall blir det även en konkurs i något av företagen vars obligation fonden investerat i.

Lyssna när Maria Ljungqvist gästar EFN Börslunch här »  

Skriv Ut

Vi använder cookies, läs mer här om hur det fungerar.

Jag förstår.