Hållbara investeringar
– ett begrepp med många möjligheter

2020-02-18
Aktie-Ansvar och Landshypotek Bank är båda aktörer på obligationsmarknaden, Aktie-Ansvar som investerare och Landshypotek som utgivare av obligationer. De båda bolagen har en lång historia vad gäller hållbarhet och etiskt tänkande. Maria Ljungqvist, fondförvaltare på Aktie-Ansvar, och Martin Kihlberg, chefsjurist och hållbarhetschef på Landshypotek Bank, träffades för att diskutera hållbarhet och vad som ryms i begreppet.


Både Landshypotek och Aktie-Ansvar har en lång tradition av att tänka hållbart och etiskt.

Martin: Landshypotek Bank har funnits sedan 1836 och den ursprungliga tanken var att hitta ett bättre sätt att finansiera jord och skog i Sverige. Vårt huvudsyfte är detsamma än idag även om vi nuförtiden också lånar ut till privatpersoner och deras villor. Det som vi idag kallar hållbarhet har alltid varit en naturlig del av vår affärsmodell, ur både ett socialt och ett ekonomiskt perspektiv. Vi tror på nyttan av den gröna kolatomen som kommer från jord och skog, och vi är övertygade om att det är en jätteviktig del i omställningen framöver.

Maria: Aktie-Ansvar grundades på 1960-talet på initiativ av nykterhetsrörelsen och därmed föll det sig naturligt att sätta vissa restriktioner för hur förvaltade pengar skulle placeras. Vi har alltid haft ett kriterium att inte investera i produktion och distribution av alkohol. Idag utesluter vi även investeringar inom områdena krigsmaterial, spel, tobak och pornografi. Det kanske uppfattas som en självklarhet nuförtiden, men vi var långt före andra på detta område. Vi har nu tagit det ett steg längre genom att tänka ansvarsfullt i alla investeringsbeslut som vi tar, och har i samma anda skrivit på UNPRI.

Vad ryms inom begreppet hållbarhet och vad gör en investering eller en verksamhet hållbar?
MariaHållbarhet är ett svårt begrepp som kan tolkas olika och betydelsen har tenderat att breddas över tid. Som investerare kanske det är bättre att prata om ansvarsfulla investeringar eller om ESG som står för engelskans Environmental, Social, Governance. Då fångas både miljö- och  etikaspekter. För oss är Governance viktigast eftersom vi tror att bra bolagsstyrning är en förutsättning för att ett företag ska kunna leverera när det gäller miljömässiga och sociala aspekter.

Martin: Jag tycker också att det är ett svårt begrepp och ett komplext område att försöka definiera eftersom hållbarhet består av så många delar. Jag tror att allmänheten, och dagens debattklimat, oftast tänker på klimat när man tänker på hållbarhet, men det tycker jag är för snävt. Vi på Landshypotek delar in hållbarhet i fyra olika delar: ekonomiskt, socialt, miljö och klimat och tittar på hållbarhetsfrågorna utifrån dessa områden. För ett företag så är det affärsmodellen och verksamheten i dess helhet som måste vara hållbar. Hållbarhet får inte vara ett kosmetiskt lager som läggs på för att se snyggt ut. Om man tror på affärsmodellen över tid och arbetar efter en ständig positiv förändring i omvärlden så blir verksamheten hållbar.


Hur kommunicerar ni ert ESG- eller hållbarhetsarbete utåt mot kunder och investerare?
Martin: Vi som bank har flera typer av intressenter; lånekunder, investerare, allmänhet och myndigheter, så det beror på vilka vi kommunicerar med. Den grupp som vi har fokuserat mest på hittills är våra investerare, eftersom de har större krav på sig att rapportera vidare. Hållbarhetsinformation är därför ett naturligt inslag när vi håller investerarpresentationer. Men samtidigt jobbar vi också aktivt med att lyfta hållbarhetsfrågan till en vidare krets – till exempel i form av debattartiklar om det hållbara svenska skogsbrukets nyckelroll för omställningen till en grön ekonomi.

Maria: Som fondbolag måste vi på Aktie-Ansvar rapportera hur vi jobbar med de här frågorna och det gör vi gärna. Alla som har skrivit på UNPRI lämnar en årlig rapport. Det finns numera lagkrav på att årsberättelsen ska beskriva vilka hållbarhetsaspekter som beaktas i förvaltningen. Mycket av ESG-arbetet har funnits med länge på ett naturligt sätt i vår investeringsprocess, men vi har inte lyft och paketerat informationen så som vi gör nu. Vi försöker också påverka hur bankerna i egenskap av motparter skriver de bolagsanalyser vi använder för våra investeringsbeslut, att de ska vara tydligare med ESG-relaterade risker och fördelar.


Det finns företag som specialiserar sig på att scora börsbolag och obligationsemittenter ur ett ESG-perspektiv. Vad  anser ni om komplexiteten och möjligheterna med ESG-scoring?
Maria:
ESG-scoring kan vara ett stöd men det finns en risk att man blir för bekväm och förlitar sig på den helt istället för att göra en egen analys. Det är viktigt att veta hur scoringen av en obligationsemittent har kommit till och som ansvarig förvaltare bör man göra en värdering om de ingående faktorerna är tillräckligt relevanta i det enskilda fallet. Man måste sätta sig in i risker och möjligheter både när det gäller ESG och icke ESG-relaterade faktorer för att kunna stå för sitt investeringsbeslut. ESG-scoring kan bli lite förenklat tycker jag. Vissa saker låter sig inte summeras enbart i en siffra.

Martin: Jag tycker att tanken är bra i grunden med ESG-scoring, men den riskerar att hamna lite snett i vissa delar genom att den information som ratingföretaget använder ibland kan vara väldigt begränsad. Vi har till exempel varit med om att få en ESG-scoring utan att få möjlighet att besvara eventuella utestående frågor eller få ha en dialog med det företag som har gjort bedömningen. Vi föredrar mycket hellre en nära relation med våra intressenter så att man får en bra och grundlig förståelse för oss som aktör. Vi ser gärna att ESG-scoren ses som ett komplement och inte som en fullständig analys.


Vad är en grön obligation? Märker ni ett ökat intresse från investerare när det gäller gröna obligationer och vilka utmaningar finns för förvaltare inom området?
Martin: En grön obligation innebär att pengarna som lånas via obligationen används för att finansiera gröna projekt, samtidigt som vissa formkrav ska vara uppfyllda som till exempel effektrapportering av projekten. Det har varit ett jättestort intresse, både för vår första gröna obligation som emitterades i maj 2018, och vår andra som emitterades i november 2019. Gröna projekt kan ha olika inriktning beroende på den verksamhet som emittenten bedriver. För oss på Landshypotek som har en nära koppling till jord och skog och är en stark förespråkare av ett hållbart svenskt skogsbruk, var det naturligt att båda våra gröna obligationer är baserade på det. Det är otroligt viktigt för oss att titta på vad som är hållbart och äkta för oss och ha det som en utgångspunkt när vi sätter upp vårt ramverk.

Maria: En utmaning med gröna obligationer är att ett företag kan emittera grönt även om före-taget som helhet inte har en grön prägel. Det ställer gröna obligationer på sin spets. Hur ska man resonera som förvaltare? Ska jag investera i en grön obligation där pengarna är öronmärkta till något grönt men där bolaget som helhet inte lever upp till en grön verksamhet eller där företaget visar tillkortakommande på andra ESG-områden? Jag tycker personligen att man bör göra en bedömning av hela företaget och tänka sig en viss miniminivå där för att investera även om obligationen är grön.

Martin: Det kan också handla om ett projekt där ett företag vill satsa på en omställning men har svårt att få finansiering. Då kan en grön obligation vara en del av själva omställningen.

Maria: Jag håller med. En fördel med UNPRI är att det där finns möjligheter att vara med ett företag på en resa mot en mer hållbar verksamhet.


Hur mäter ni hållbarhetsavtryck?
Maria:
Det totala hållbarhetsavtrycket i våra olika fonder kan vara svårt att fånga i en enskild siffra. Det är lättare att mäta enskilda, utvalda parametrar. I takt med att företag tar fram bättre data och gör den tillgänglig så blir det lättare för oss att genomlysa portföljerna.

Martin: Jag håller med Maria om att det kan vara svårt att fånga hållbarhetsavtrycket i en  enskild siffra då det omfattar så mycket mer än bara miljö och klimat. Det vi har gjort hittills, utöver att publicera en hållbarhetsredovisning, är att mäta och publicera koldioxidnyttan för de gröna obligationerna som vi har emitterat. Vi har även börjat titta internt på koldioxidavtrycket i vår utlåningsportfölj men där är vi ännu inte färdiga med att kunna publicera några siffror. Det man också kan säga är att det kommer ställas högre krav på finansiella aktörer att publicera de klimatrelaterade riskerna som finns i till exempel en utlåningsportfölj.


Kommer företag och finansiella aktörers hållbarhetsambitioner påverkas av en lågkonjunktur?
Maria:
Jag tror inte att det blir mindre viktigt i en lågkonjunktur, utan snarare tvärtom. Företagen kommer att fortsätta att arbeta med ESG i sin verksamhet för att kunna behålla sina marknadsandelar och vara kundernas förstahandsval. De här värderingarna kommer att fortsätta utvecklas, och fokus på hållbarhet kommer att vara en bestående trend.

Martin: Jag håller med Maria. Tittar man på möjligheter till finansiering i en lågkonjunktur, tror jag att goda hållbarhetsambitioner hjälper dig. Har du en tydlig grön ambition och målbild kan du utöka din investerarbas, med fler som är villiga att låna ut pengar till dig.


Finns det några motsägelser mellan hållbarhet och avkastning/vinst?
Maria:
Det som skett historiskt representerar inte vad som sker framåt på ett område som är i en sådan förändring som det här är. Därför går det inte att säkert säga vad som gäller framåt för kopplingen mellan hållbarhet och avkastning på finansiella placeringar, men betydelsen av hållbarhet som framgångsfaktor för ett företag har ökat och jag tror att det kommer fortsätta.

Martin: Det är intressant det som Maria säger. Sett till klimatförändringarna så är det självklart att det har betydelse att vara medveten om företagets risker. Har ditt företag omställningsrisker? Är det någon som kommer köpa dina produkter om tio år? För våra kunder är fysiska risker kopplade till klimatet väldigt relevanta. Det är komplext och ingen kan svara exakt hur det kommer att se ut framåt, men det är viktigt för oss på Landshypotek att ha fokus på klimat- och hållbarhetsfrågor för att ha en lönsam verksamhet även i ett väldigt långt perspektiv.


EU arbetar med ett klassificeringssystem för att definiera miljömässigt hållbara investeringar? Vad tänker ni om det?
Martin:
Det är i grunden positivt med ett klassificeringssystem, eller taxonomi som det kallas, men problemet är att det är otroligt komplext och att arbetet har gått väldigt snabbt fram. Som resultatet av arbetet ser ut nu finns en risk i att kraven blir så höga, att det endast blir en mörkgrön nivå som kan vara svår för många företag att nå upp till. Men det största problemet med förslaget enligt min uppfattning är att det är för lite fokus på själva omställningen – att skapa en rörelse i rätt riktning. Man måste premiera en omställning för de verksamheter som behöver gå från brunt eller ljusbrunt till grönt. Om taxonomin bara fokuserar på att premiera det allra grönaste finns risk att investeringar stryps till det som behöver finansiering för att kunna ställa om.

Maria: Det är komplext, men jag hoppas att det som kommer ut ur detta förenklar arbetet för oss som investerare. Det finns en positiv intention i att standardisera, men det är svårt att få till det i verkligheten. Det måste finnas en rimlighet i detaljgraden också, så att inte företag ger upp innan de ens försökt förstå och gjort en ansats till att nå de krav som ställs.


Finns det branscher som lyckats väl med sitt hållbarhetsarbete?
Maria:
Fastighetsbranschen är ett bra exempel. Där finns det bolag som har halverat sin energiförbrukning och sänkt koldioxidutsläppen med 90 % de senaste tio åren. När det gäller fastigheter är grönhet till vissa delar en win-win, eftersom energieffektivitet sänker kostnader och driver vinsten. De här goda exemplen får för lite uppmärksamhet tycker jag.

Martin: Finansbranschen har stort fokus på hållbarhet och leder vägen på ett bra sätt i många delar inom hållbarhetsfrågorna tycker jag. Även skogsindustrin jobbar mycket med de här frågorna. Hur man kan bedriva ett skogsbruk på ett mer hållbart sätt, både vad gäller klimatnytta och biologisk mångfald, och hur vi kan ersätta fossila produkter och samtidigt göra en kolinlagring.

Maria: Jag tror att det finns en bild av att folk på kapitalmarknaderna inte bryr sig om hållbarhet. Därför är det bra ju fler förvaltare som visar engagemang och bygger upp sin kunskap. Vi som tar de finansiella beslut ska vara delaktiga, engagera oss och utbilda oss i de här frågorna.

Skriv Ut

Vi använder cookies, läs mer här om hur det fungerar.

Jag förstår.