Decenniet avslutas med flaggan i topp trots orosmoln

2020-01-08
Handelskrig, Brexit och en tvärvändning av den amerikanska centralbanken präglade 2019. Världens börser steg kraftigt men marknaden var nyckfull och svårnavigerad. Därför gläds vi extra mycket när vår mixfond Saxxum fick pris av Morningstar för bästa fond i sin kategori.


2019 BLEV
ett omvälvande år för oss investerare. Året inleddes med en stark återhämtning då året innan avslutades i moll. Handelskrig och Brexit hade kunnat dämpa entusiasmen men den amerikanska centralbankens tvärvändning från räntehöjningar till räntesänkningar och återupptagen QE gav bränsle åt alla risktillgångar. Vinstutvecklingen var dock mer blygsam än aktiekurserna antyder.

För ganska exakt 13 år sedan, under 2007, hade filmen No country for old men premiär. Filmen regisserades av bröderna Coen, som tidigare gjort bl. a Fargo, och baseras på en bok av Cormac McCarthy. Titeln är tagen från en dikt av den irländska poeten William Butler Yeats och syftar sannolikt på de äldres svårigheter att anpassa sig till tidens gång och kanske också ungdomens oförmåga att lyssna på tidigare generationer. Ett högt risktagande är också något som brukar tillskrivas de unga. Kostnaden för filmen uppgick till blygsamma 25 miljoner USD men förstklassigt skådespel och regi ledde till 8 Oscarsnomineringar. Filmen vann fyra kategorier och har genererat intäkter överstigande sju gånger kostnaden. Med facit i hand en risk värd att ta. Att producera independent film med låg budget är sannolikt något som kräver begränsad erfarenhet av livets motgångar. Samtidigt som filmen hade premiär lanserade Apple sin första Iphone. En fantastisk produkt skulle det visa sig men det var nog få, som då insåg vilken betydelse smartphonen skulle få. För är det något som präglat det senaste decenniet är det den explosionsliknande tillväxten inom teknikgiganter som Apple, Google, Facebook, Microsoft och Amazon. Den snabba teknikutvecklingen har premierat ny kunskap kontra gammal erfarenhet. Den nya generationens företag såsom Tesla, Uber och Spotify har tagit sig an gamla produkter och tjänster på ett nytt och innovativt sätt. Tillväxten har varit rekordartad och många äldre har förvånats och kanske också förfasats. Framväxten av sociala medier och dess betydelse kan inte underskattas oavsett om det gäller politik, företagsbyggande eller opinionsbildande. Och inte minst på finansområdet har nya tankebanor slagit rot och gamla sanningar ifrågasatts. Det senaste decenniet har sannerligen inte varit något country for old men.

Det sista tio årens utveckling på finansmarknaderna har dominerats av de västerländska centralbankerna och politiker. Märkta av finanskrisen, som nu ligger mer än tio år bort, har såväl centralbankschefer som politiker försökt få fart på ekonomin. Något som visat sig svårare än alla trodde. Politikernas svar har varit hårdare regler och tuffare regleringar. Finanssektorn fick bära hundhuvudet för krisen och skattebetalarna ska inte drabbas ännu en gång, tycks tankegången varit. Hårdare kapitalkrav, tuffare likviditetsregler och en detaljstyrning vi aldrig tidigare skådat har drabbat finanssektorn.
 

Välförtjänt tycker den del men att det skulle gynna tillväxten är högst tveksamt. Att skärpa kraven i en miljö som behöver det motsatta har aldrig fungerat. Men politiker har väl alltid reagerat på opinionsvindarna snarare än agerat för saken bästa. Istället har centralbankerna fått fullt ansvar för ekonomin. Och dom gör det enda dom kan. Sänker räntorna. Såväl korta som långa. Styrräntorna har i flera länder sänkts till noll eller till och med under noll. Något många av oss trodde var omöjligt. Men även de längre räntorna har fallit i kölvattnet av massiva obligationsköp. I USA har 10-årsräntan halverats det senaste decenniet. Och den halverades även under decenniet innan dess. I Europa har den långa räntan i princip utraderats och noteras till de lägsta nivåerna någonsin. Det som först var en krisåtgärd efter finanskrisen har nu blivit ett permanent tillstånd. Trevligt med låga räntor kan tyckas men nu börjar konsekvenserna synas. I första hand drabbas banksystemet. Utvecklingen för europeiska bankaktier det senaste 10 åren vittnar om detta. Eller varför inte titta på de japanska bankerna de senaste 30 åren. Kombinationen hårdare reglering från politiker och centralbanker som bestämmer värdet på pengar, dvs räntan, har lett till en kapitalism utan fria marknader. Ett planekonomiskt system som påminner om forna Sovjet där ett fåtal gynnas på den stora massans bekostnad.


» Kombinationen hårdare reglering från politiker och centralbanker som bestämmer värdet på pengar, dvs räntan, har lett till en kapitalism utan fria marknader.


En direkt följd av de låga räntorna är stigande tillgångspriser. Aktier, obligationer, fastigheter och allt däremellan har stigit i pris. Den svenska och amerikanska börsen har ungefär tredubblats de senaste 10 åren och fastighetspriserna i Sverige har stigit kraftigt. Återigen, trevligt kan tyckas men baksidan är naturligtvis att de som inte har några tillgångar inte gynnats alls. Den låga räntan har förmodligen stått för den största omfördelningen av förmögenhet i historien. Och med en krypande känsla att vara utanför växer missnöjesyttringarna. Brexit och Trump är bara två tecken på det.

På finansmarknaderna har den stora förändringen de senaste 10 åren varit framväxten av passiva indexfonder. Tio år av fallande räntor och stigande börser har naturligtvis satt sina spår och det har verkat ”enkelt” för många. För enkelt kanske. Behövs det verkligen en chaufför när vi kör på räls, tycks tankebanorna gå. Idag kan majoriteten av alla transaktioner på New York börsen hänföras passiva fonder vilket är en stor skillnad från tidigare. Vad det kommer få för konsekvenser vet vi inte förrän nästa stora nedgång inträffat. Som aktiv investerare görs en analys innan en investering. Baserat på vad analysen visar köper eller säljer man ett värdepapper. Poängen är att aktiva investerare har en klar uppfattning om vad priset ska vara och agerar därefter. Så länge de passiva investerarna var små bestämde de aktiva förvaltarna prisbilden. Men vad händer när dom aktiva investerarna blir betydligt mindre i storlek än de passiva ? Oavsett vad indexfonder säger finns det bara en parameter som bestämmer när dom ska köpa aktier. Inflöde. När dom har ett inflöde måste dom köpa aktier. Inte vid något annat tillfälle köper dom aktier. Detsamma gäller vid sälj. Vid utflöde kommer dom att sälja, oavsett priset på den underliggande aktien. Huruvida en aktie anses dyr eller billig spelar ingen roll eftersom dom inte gör den bedömningen. Många som investerar i dessa fonder förstår nog inte att så är fallet. Det gör att marknaden delvis uppför sig annorlunda än tidigare. Aktier med en stor andel passiva ägare kan upplevas som mycket dyra då priset inte längre bestäms av aktiva investerare. Att en majoritet av aktieinvesterarna inte bryr sig om värdering hade för 15 år sedan ansetts som helt tokigt men är idag praktiskt taget en realitet. Vi aktiva förvaltare, som ser värdering som en central del i ett investeringsbeslut, skakar på huvudet och undrar hur detta ska sluta.

» Att försöka påverka är något som ligger oss på Aktie-Ansvar varmt om hjärtat.


Men för den som vill förändra världen kommer man inte långt med passivitet. Det har inte minst Greta visat med sitt engagemang för miljön. Vem hade kunnat tro att en tonåring från lilla Sverige skulle få så stort genomslag i dagens mediaflöde. Dessutom med ett viktigt budskap i ett komplicerat ämne. Att försöka påverka är något som ligger oss på Aktie-Ansvar varmt om hjärtat. Vi har som enda fondbolag sedan starten engagerat oss i viktiga frågor. För oss finns det ingen annan väg. Som aktiva investerare är det vi som tar mötena med bolagen. Det är vi som träffar människorna bakom bolagen. Det är vi som ifrågasätter, kräver svar och framför våra åsikter. Det är vi som påverkar. Passiva indexfonder tar inga möten och ställer inga frågor. Dom är ointresserade av det ansvar vi som investerare bör ta. Om du, precis som vi, vill försöka påverka världen till det bättre gör ett aktivt val och välj aktivitet före passivitet.

Skriv Ut

Vi använder cookies, läs mer här om hur det fungerar.

Jag förstår.