Jakten på den försvunna räntan. Tvåtusen miljarder kronor deltar.

Skrämmande fakta om sparande. Svenska privatpersoner och företag har ettusensjuhundra miljarder (1.700.000.000.000 kronor) på bankkonton. Räntan på dessa konton närmar sig med stormsteg 0 procent. Även i räntefonder finns enormt stora belopp som nu ger riktigt dålig avkastning. I korträntefonder finns mer än tvåhundra miljarder (200.000.000.000 kronor). I obligationsfonder är siffran etthundrafemtio miljarder (150.000.000.000 kronor).

Totalt har svenska privatpersoner och företag mer än tvåtusen miljarder i ränteplaceringar som inte ger någon avkastning. För de pengarna skulle vi kunna köpa 10 företag av Ericssons storlek. Eller sex miljoner SAAB-bilar. Eller så skulle alla nio miljoner svenskar kunna åka på varsin lyxig charterresa (kostnad 10.000 kronor per resa och person) om året i 20 år.

 

Dagens extremt låga ränteläge är resultatet av århundradets finanskris som världen just nu upplever. Den amerikanska bolånecirkusen fortplantade sig under fjolåret igenom det globala banksystemet vilket fick konjunkturen att stupa i backen. Banker har gått omkull. Industrin, särskilt bilbranschen, är i djup kris. Arbetslösheten skenar. Konsumtionen minskar drastiskt. Framtidsoptimism förvandlas till oro.

 

Sedan i höstas tävlar världens riksbanker om att sänka de så kallade styrräntorna för att få igång världens ekonomier. I USA är nämnda ränta 0 procent. I England 0,5 procent. Den europeiska räntan är 1 procent. Den svenska riksbanken har sänkt till 0,25 procent vilket är den lägsta styrräntan någonsin.

 

 

Givetvis har bankerna hakat på trenden och sänkt räntan till i princip 0 procent på våra bankkonton. Det extremt låga ränteläget gör också att den förväntade avkastningen på våra räntefonder kommer att vara lika låg den kommande tiden. Vi svenskar har alltså 2.000.000.000.000 (tvåtusen miljarder kronor) placerade på detta vis. Det skapar en sparfrustration av gigantiskt format.

 

 

Den krassa sanningen är att den investerare som är missnöjd med noll i avkastning nu måste ta någon form av risk.

 

Istället för att ha kapitalet placerat räntelöst står alltid ett flertal alternativ till buds. Aktiemarknaden är ett sådant för dig som är beredd att ta lite högre risk. Även om framtidsutsikterna kan te sig mörka, och det finns en kompakt osäkerhet om vart konjunkturen är på väg, finns det ett flertal faktorer som talar för en stigande börs de kommande åren.

• Det extremt låga ränteläget gör att kapital söker sig till aktiemarknaden. Inflöde i exempelvis aktiefonder gynnar aktiekurserna.
• De räntestimulanser som världens riksbanker genomfört kommer förr eller senare få positiv effekt på konjunkturen. Och börser tenderar att stiga långt innan konjunkturen vänder.
• Riskviljan på aktiemarknaden har successivt ökat de senaste månaderna.

Under årets första sex månader har många länder fått se sina börser stiga. I lokala valutor har världsindex stigit med 3,2 procent. Bäst utveckling har noterats i tillväxtmarknader som Kina (+62,5 procent) och Ryssland (+56,2 procent) medan DAX-index i Tyskland är ±0 procent, Dow Jones i USA är -3,7 procent och FTSE-index i England -4,2 procent. Efter en rekordartad uppgång under april månad visar den svenska börsen ett ordentligt plus sedan årsskiftet: +19,9 procent.

 

 

Av erfarenhet, inte minst efter de kraftiga börsrörelser vi sett under de senaste två åren, vet vi dock att resan uppåt inte är spikrak. Långsiktighet har alltid varit och kommer alltid att vara ett nyckelord vid fondsparande. Grafen nedan visar Affärsvärldens generalindex sedan 1990. Totalt 225 procent i avkastning. Delar vi upp grafen i olika perioder ser vi att i goda tider har aktiemarknaden stigit ordentligt medan rejäla nedgångar noterats i dåliga tider. Under den senaste så kallade finanskrisen backade svenska börsen med -55 procent från 1 juni 2007 till 31 januari 2009.

 

 

 

Vår något försiktiga förvaltningsfilsosofi har varit ett vinnande koncept under år 2009. Sex av våra sju fonder har slagit sitt jämförelseindex:

 

 

• Vår räntefond Avkastningsfonden samt hedgefonderna Graal och Graal Offensiv har stadigt gått bättre än ränteindex.
• Peritus, en fond av strukturerade produkter, är klart bättre än obligationsindex som sjunkit en hel del.
• De bredare aktiefonderna, FondSelect Global samt Europafonden, har stigit väsentligt mer än såväl världsindex som europaindex.
• Även Sverigefonden har utvecklats mycket väl med en uppgång på 22,4% sedan årsskiftet. Det är 2 procentenher bättre än SAX-index, men dock 2 procentenheter sämre än börsindex inklusive utdelningar.

Förra året var första året som hedgefonden Graal visade svagt negativ utveckling. Under årets första halvår har Graal däremot stigit varje månad och totalt gett 2,7 procent avkastning. Det är en god avkastning med tanke på de låga räntorna.

 

Höjer vi dessutom blicken långsiktigt och jämför Graal med olika placeringsalternativ är det viktigt att ta hänsyn till såväl avkastning som risk. Stapeldiagrammet nedan gör den jämförelsen sedan Graal startade 28 juni 2002 till och med 30 juni 2009. Det är en lång period som innefattar såväl goda som dåliga tider. Graal har gett en avkastning som vida överstiger såväl svenska börsen som världsindex. Hedgefondindex har inte en chans. Sneglar vi även på risken visar det sig att Graals standardavvikelse är den klart lägsta av de alternativ som inte är riskfria.

 

 

Vill du ha mer än 0 procent i avkastning samtidigt som du vill begränsa aktiemarknadens stora risker? Fördela en del av dina räntelösa pengar så här:

 

50% i hedgefonden Graal. Målet är att fonden över tid ska ge en avkastning som klart överstiger räntan till låg risk.

50% i Peritus som aktivt förvaltas i strukturerade produkter. Målet är att ge aktieliknande avkastning i börsuppgång samtidigt som fonden ska hålla emot i kraftig börsnedgång.

 

Hittills i år har Graal och Peritus gett en avkastning som klart överstiger de räntealternativ som fonderna jämför sig med.

 

Du är som alltid varmt välkommen att ringa oss på 08-588 811 00 när du behöver hjälp eller vill diskutera ditt sparande.

 

Vänligen.

 

/Förvaltarna på Aktie-Ansvar

PS. I den andra uppföljaren till filmen Indiana Jones och den försvunna skatten ger sig Indiana Jones (Harrison Ford) och hans far Dr. Henry Jones (Sean Connery) ut i ett spännande actionäventyr som handlar om jakten på den Heliga Graal.