Vi skymtar solen bortom de mörka molnen

Det positiva klimatet för aktieplaceringar som rådde under första halvåret år 2007 förbyttes tvärt under förra sommaren till ett kraftigt negativt sentiment. Oro för en ordentligt avtagande konjunktur, tillsammans med en tilltagande bolånekris i USA, fick världens börser att falla under hösten och vintern. Nedan går vi igenom varför vi tror på bättre börstider när fundamenta åter får styra.

Grafen nedan visar svenska börsen från 1 januari 2007 till den 15 februari i år. Upp som en sol, ned som en pannkaka. Så kan man enkelt och kortfattat beskriva börsutvecklingen. Fram till toppnoteringen 16 juli 2007 förra sommaren steg svenska aktieindex med +14%. Sedan dess har börsen backat -28%.

Som inledning till resonemanget nedan vill jag för det första, och detta är ytterst viktigt, starkt betona att börser på kort sikt styrs av psykologiska faktorer som oftast är fullständigt omöjliga att förutspå. På längre sikt grundas dock, tack och lov, aktiekurser på ekonomiska fundamenta. Och det är det sistnämnda som styr de förvaltningsbeslut vi på Aktie-Ansvar tar.

Stefan Carlenius gillar bokföring...

Stefan Carlenius, VD och ansvarig förvaltare hos Aktie-Ansvar, har karaktärsdraget att han gillar bokföring (jodå, det är sant!). Så vi brukar göra upp så kallade t-konton (debit och kredit ska gå ihop i vanlig bokföring sägs det) där vi listar saker som talar för respektive emot börsen i det medellånga perspektivet. Sådant resonemang är givetvis en ständig process eftersom vi lever i en föränderlig värld; oväntade händelser som inträffar och ny information kan snabbt kasta omkull ett resonemang.

...fast debit och kredit går inte ihop!

I dagsläget får vi inte debit och kredit att gå ihop när vi bokför aktuellt börsläge. Plusfaktorerna är fler och väger tyngre än minusfaktorerna. Slutsatsen är att vi tror på bättre börstider när fundamenta åter får styra.

Vi börjar bokföra:

1) VÄRDERING

Inför den stora börsnedgången som inleddes år 2000 värderades den svenska börsen till p/e-tal 35. Kursfallet på svenska börsen, med nära -30% sedan förra sommaren, har gjort att p/e-talet idag är ca 11. Dagens börsvärdering går alltså inte att jämföra med för 8 år sedan. Historiskt sett brukar börsen i genomsnitt värderas till p/e-tal på ca 15. Just nu är alltså börsen ovanligt lågt värderad i ett historiskt perspektiv.

Dagens börsvärdering med p/e-tal på ca 11 förutsätter att aktieanalytikerna har rätt i sina framtidsprognoser. Vi tror inte det, analytikerna är sannolikt för optimistiska. Om vi misstror analytikerna ordentligt och exempelvis antar att de överskattat framtida börsvinster med 20% skulle dagens p/e-tal stiga från 11 till ca 13 vilket även det är ganska långt under ett historiskt genomsnitt.

Slutsats: Dagens värdering talar för en stigande börs.

2) SENASTE TIDENS RAPPORTER

Rapporter från exempelvis svenska banker och verkstadsbolag (som samtliga haft en väldigt jobbig period på börsen sedan förra sommaren) har i januari och februari nästan undantagslöst varit bättre än väntat. Dessutom andas bolagen fortsatt stor optimism inför framtiden. Kreditkrisen finns inte i de svenska bankerna. Våra svenska exportföretag, inom bland annat verkstadssektorn, målar upp väldigt fina framtidsutsikter. Detta överensstämmer exakt med den fundamentala analys som vi gjorde i höstas. Andra krafter, inte minst psykologiska sådana, gjorde dock en annan bedömning under andra halvåret ifjol varpå just banker och verkstadsbolag fick mycket stryk på börsen. Vi på Aktie-Ansvar är idag oerhört nöjda med många av de besked vi fått från bolagsrapporterna de senaste veckorna. Var är bankkrisen hos svenska banker? Var är lågkonjunkturen hos de svenska exportbolagen?

Telekomsektorn, och då särskilt telekomoperatörerna, har däremot gjort marknaden besviken. Kom ihåg att det var just telekomoperatörer som stod emot börsnedgången förra året. TeliaSonera och Tele2 steg med 13% respektive 9% mellan börstoppen 16 juli fram till årsskiftet. Vi på Aktie-Ansvar förstod aldrig hur det kunde ske tyvärr. Men nu verkar fundamenta komma ikapp sanningen.

Slutsats: Företagsrapporterna stödjer, överlag, en stigande börs.

3) HÖGA DIREKTAVKASTNINGAR

De svenska börsbolagens balansräkningar är urstarka. Vårens aktieutdelningar kommer att vara rekordstora. En del bolag har så mycket pengar att de kommer göra stora extrautdelningar. Det kommer att smaka mumma för aktieägarna. Starka balansräkningar bäddar även för fortsatt stora aktieutdelningar de närmsta åren.

Slutsats: Höga direktavkastningar är ett stort stöd för aktierna.

4) RÄNTELÄGET

	Marknaden har de senaste månaderna översköljts av dåliga konjunktursiffror, framför allt från USA. Den amerikanska och den engelska centralbanken har tagit till sig de försämrade framtidsutsikterna och finansorons negativa påverkan på konjunkturen och med bestämdhet sänkt sina länders styrräntor. Lägre räntor gynnar aktier allt annat lika.
	Den europeiska centralbanken ECB har hållit sin styrränta oförändrad och har snarare signalerat att nästa ränteändring blir en höjning istället för en sänkning. I Sverige ser Riksbanken inflationsspöken och höjde räntan i förra veckan.

Slutsats: Räntesänkningar i USA kommer förr eller senare att stimulera den amerikanska ekonomin. Det bör påverka den globala ekonomin i positiv riktning. Trots att Europa och Sverige får vänta på fallande styrräntor sätter vi ett litet plus för börsen när vi resonerar om ränteläget.

5) IN ELLER UTFLÖDEN

Vi har diskuterat med en del av våra institutionella placerare (som har vår Sverigefond eller Graal) och testat av följande teori; "vi på Aktie-Ansvar tror att ni institutioner är sugna på att köpa aktier av fundamentala skäl i dagsläget men att ni avvaktar tills det verkar finnas en hållbar lösning på den amerikanska bolånecirkusen och kreditkrisen. En lösning som rimligtvis borde vara inom räckhåll, dvs inom den närmaste tiden. Och då är det sannolikt stora flöden som ska in på aktiemarknaden." Varje gång vi nämnt den teorin har vi fått leende svar som respons och sett huvuden som nickar instämmande. Vänder det på börsen kan det således gå riktigt snabbt uppåt - det lär penningstarka placerare se till. Inga stora investerare vill missa ett börståg.

Som kontrast till den teorin står det faktum att utflöden från aktiefonder varit massiva de senaste månaderna. Endast i januari togs det ut 19 miljarder ur aktiefonder i Sverige. Finansmedia skrämmer slag på folk och småsparare säljer sina fonder. Många representanter i finansbranschen (som ofta tjänar pengar på courtage och engångsavgifter) hetsar spararna att vispa runt i fond- och aktieportföljerna. Kom ihåg att stora utflöden ofta markerar att en botten är nådd på aktiemarknaden (tyvärr för en hel del sparare som tenderar att köpa på toppen och sälja på botten). Sedan 1998 har det varit nettoutflöde från aktiefonder i 30 av totalt 121 månader. Vid fyra av fem tillfällen har börsen stigit de kommande 12 månaderna efter att spararna nettosålt aktiefonder, dvs i 80% av fallen har det varit en dålig affär att sälja aktiefonder. Det kan vara värt att komma ihåg. Kika mer i Excelfilen om du gillar att grotta ner dig i fondstatistik.

Slutsats: En lugnare börs, som styrs av fundamenta snarare än psykologi, lär få institutionella placerare att elda på börsuppgången. Vilket alltid leder till att många svenska fondsparare återfår förtroendet att köpa aktier och fonder vilket ytterligare stärker börsuppgången. Institutioner först, vanliga sparare sedan. Det är vårt huvudscenario.

Detta var ett axplock ur det resonemang som förvaltarna på Aktie-Ansvar, under ledning av Stefan Carlenius, fört den senaste tiden. Listan kan göras mycket längre (uppköp talar för börsen samt att insiders storköper aktier, likaså att låga räntor ger dålig alternativavkastning för många placerare medan fortsatt riskaversion och politiska risker talar emot börsen för att nämna några saker).

Snart är det ett år sedan bolånekrisen i USA la sig som en våt filt över världens börser. Det är inte orimligt att anta att en riktig och hållbar lösning på kreditfrossan (dvs inte en "Warren Buffet-lösning") är inom räckhåll. Hur en sådan lösning kan komma att se ut vet inte vi på Aktie-Ansvar. Men det torde ligga i mångas intressen att så sker. Det råder ingen tvekan om att många stora placerare, som baserar sina placeringsbeslut på fundamentala grunder, letar efter tecken på en sådan lösning. Och eftersom ingen vill missa en rejäl börsvändning kan det bli "trångt" in på börsen när de första tecknen på kreditkrisens lösning skönjas.

Givetvis kan vi på Aktie-Ansvar inte pricka en sådan vändning. Men vi fortsätter att stödja våra förvaltningsbeslut i samtliga våra fonder (allt från Sverigefonden och FondSelect Global till Graal och Peritus) på resonemanget ovan och ser med tillförsikt fram emot börsutvecklingen den närmaste tiden. Av erfarenhet, inte minst efter de kraftiga rörelser vi sett under januari månad i år, vet vi dock att resan uppåt inte är spikrak. Långsiktighet har alltid varit och kommer alltid att vara ett nyckelord vid fondsparande. Tålamod belönas alltid!

Ha en fortsatt bra vecka.

Vänligen,

Stefan Nilsson med kollegor